sådärja, så var det med det. Nu sitter jag har igen, på en nummerupplysning nära dig och känner mig menlös. Jag var inte riktigt så ringrostig som jag hade väntat mig, men jag var inte alls beredd på hur jävla stressigt det kan va! Jag led lite av mitt psykosomatiska illamående som jag alltid erfar innan jag ska arbeta här och jag kände mig lite sorgsen.
Tidigare idag kändes det som om jag teleporterat mig tillbaka i tiden med typ två månader. Det var som om ingenting hade hänt, jag gjorde samma saker, kände samma saker… enda skillnaden var att jag inte hade massa filosofi att nojja mig över. Jag är ju klar med det nu. Vet inte om jag är godkänd än… för på de tre – fyra veckor som jag planerade, genomförde, och bedömde flertalet texter och prov har inte filosofiläraren (eller vad han nu är) lyckats läsa igenom och “rätta” tio tiosidors uppsatser som dessutom hade 1½ i radavstånd! Han är lite långsam den där filosofmannen…
Aja, det spelar ingen roll, jag har inte bråttom med att få reda på om det gick åt hellvete eller inte. Men jag har bråttom med att komma bort från det här jobbet! Om jag gör som jag vill göra, då är det här sista gången jag jobbar här. Men eftersom jag är så svag ibland behöver det inte vara det.
Jag ska säga upp mig från det här jobbet, men jag vill veta om jag kommit in på svenskan till hösten först. Jag vill bara veta att jag iaf har något att göra, vill inte vara sysslolös. Men antagningsbeskedet kommer ju aldrig… dessutom tycker jag att det är lite obehagligt att säga upp mig, vet inte riktigt hur jag ska bemöta det hela. Det blir säkert via msn eller telefonen sen, lite pinsamt, men sån är jag, feg som bara den. Det får väl bli som det blir helt enkelt, bara jag slipper sitta här och svara på fåniga och mindre fåniga frågor.
Klåpare!
Helst av allt vill jag ju ha ett lärarjobb till hösten förståss, men om inte det blir av så är jag nog ganska nöjd som student skulle jag tro. Även om jag inte kommer att ha några pengar.
jaja, så var det väl med det… snart är det semester och vi ska bygga stuga! Det blir riktigt kul! Ser fram emot det mycket, hoppas bara att mongot lyckas med sin uppkörning så att vi (han) har körkort i sommar, då skulle lyckan vara gjord!
puss och kram, ät absolut inte banan!!
No Comments Yet
Inga kommentarer ännu.
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
