Efter att ha läst equiliberal’s inlägg Galenskaper på Lärarhögskolan blev jag mycket intresserad och var tvungen att läsa de aktuella artiklarna. Eftersom jag befann mig på jobbet tog det i stort sätt hela dagen för mig att läsa mig igenom de tre extremt eggande artiklarna. Jag skrattade högt, jag blev upprörd, jag blev mycket mycket störd. Tänk att det är dessa människor som ska undervisa kommande generationer, människor som inte kan se skillnad på eget fel och annans fel. Ska de skrika kränkt till eleverna sen också? Ja, men visst känner man sig lite kränkt i sin profession när de inte lyssnar på en? Jofan, kränkt som bara den!
Och vad förpassar dessa “lärare” för förhållningssätt vidare till eleverna?
“När ni inte klarar er, då är det skolans fel”
Offerkulturen är så jävla stark i Sverige att man blir orolig för hur det kommer att sluta. Personligen är jag en sån där som mest håller mig själv ansvarig för allt som händer, även sådant som jag inte kunnat rå för. Och även om inte det är rätt heller, så är det inte lika fel som att anmäla för ingenting. Lhs är skyldig att informera och avråda elever från att bli lärare, om de misstänker att de inte skulle passa som det. Och i och med detta kan allmänheten ha iaf ett litet hopp om att de som tar lärarexamen faktiskt har möjlighet att vara bra lärare. Att som student inte godta detta, skulle kunna vara bra, om det betydde att studenten i fråga studerade hårdare och ansträngde sig mer, för att bevisa att hon/han visste passar som lärare. Och sen, om det inte fungerar inse att det kanske är bäst att byta karriär. Men att, skylla på diverse diskriminering och påstå sig kränkt (vad nu det innebär) är absolut inte godtagbart! Att som svenskalärare inte kunna stava eller förstå svenskaord är inte heller okej. Läraryrket är och ska vara ett yrke där man om man har handikapp inte bara kan lalla in och arbeta. Dyslexi, ADHD, vadsomhelst, det fungerar inte! Yrket är “undervisande pedagog” inte “en i klassen”. Visst kan det hända att elever kan mer än du, och det är bra, men de ska inte behöva ta hand om dig, och du ska vara den som är mognast och i stort vet mer om ämnet du undervisar. Du ska vara en källa av information, ett redskap för eleverna att nå kunskap och insikt. Du ska inte bli kränkt när saker och ting inte går som du vill.
Det känns som om en människa som blir kränkt av allehanda tingest är en svag och dum människa. (Fånigt uttryckt, men det skiter jag i)
Och, skitfan! Den där “anmälaren Nilsson” sendå?! Vad i helvete är det för ett jävla rötägg? Man undar vad hans agenda är egentligen? Hans slagord borde iaf vara “provocera och anmäl”. Hela grejen är som konstig, och jag måste erkänna att jag inte märkte något sådant (som det talas om i artiklarna) under mina 4,5 år på Lärarhögskolan i Stockholm. Visst fanns det ett gäng med idioter där, personligen tyckte jag illa om de flesta, men jag visste inte om att studenterna gick och anmälde påhittade kränkningar. Det var definitivt en nyhet. Hade man vetat det, kanske man kunde ha anmält dramaläraren för kränkning, jag fick ju faktiskt bara G på den kursen. Jag måste ha förtjänat bättre. Hon gav mig dåligt betyg bara för att jag är associal, och ointresserad av att gråta i grupp och ligga och kräla på golvet. Luktar inte det diskriminering, så vet jag inte vad som gör det!
Fan ta alla gnälliga djävlar där ute, jag blir så trött. Jag är också en gnällig, självömkande fåndjävel, men jag gnäller bara på min kammare (lite grann som min egna religion). Kan inte folk hålla sin djävla bekymmer lite mer för sig själva, låta nära och kära lyssna på dem istället för att tvinga på dem på hela världen. alkrjelasjl, fan, nu sitter jag och hettsar upp mig igen, och har egentligen helt gått ifrån ämnet. Just nu sitter jag meroch irriterar mig på Metros insändar sida. Vilket inte alls var meningen…
Men, som jag sa människor som inte klarar av att bli underkända, höra sanningen, eller diskutera homofobi som något verkligt existerande, borde definitivt inte bli lärare. Speciellt det sista! Som lärare måste man hantera allehanda olika åsikter och känslor, och alla har rätt till sin åsikt. Vad läraren kan göra är att öppna till diskussion, kanske få folk att se att det finns olika sidor att se saker ifrån, och förhoppningsvis minska fördomarna hos kommande generationer.
Och som minoritet, även om det handlar om homosexualitet, tånagelbitning eller något mer förbjudet som pedofili, så måste man förstå att ha lite självdistans. Inte ta saker så djävla hårt. Vem har inte blivit trampade på, förolämpad och känt sig dåligt behandlad? Jo, alla! Men alla klagar inte.
No Comments Yet
Inga kommentarer ännu.
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
